Back

Nu är jag tillbaka i Norge. Mamma och pappa skjutsade mig hit. Hur snälla får man bli?
Vi hade en underbar dag igår. Vi åkte till mitt jobb så dom fick träffa många av alla de jag brukar tala om. Jag och mamma åt "Maddespecial" och pappa tog en Mono. Vi pratade, jag berättade mer om alla mina kollegor och så träffade vi Halle. Det va en mysig stund. Jag är väldigt egoistisk. Jag vill ha min familj för mig själv. Och nu hade jag mamma och pappa helt för mig själv. Inte ens min syster var med. Det var skönt att ha deras fulla uppmärksamhet hela tiden. Även om den inte skiljer sig så mycket som den "vanliga" när andra människor som dom känner är med, men ändå. Känslan att veta, att det är JAG som styr. Den är skön. Efter vi varit på mitt jobb åkte vi och hälsade på Ana på hennes jobb. Hon blev väldigt överraskad. Det var roligt att se hennes min när hon märkte att det var mamma och pappa som var där.

Efter vi varit där åkte vi hem. Tanken var att vi skulle hem och duscha och göra oss i ordning för att sen åka ner till "stan" och ta en drink. Men så kom vi hem till mig och då kände vi alla att "nää vi stannar och ha mysigt hemma istället".
Vi spelade yatzi och sen började vi kolla på massa roliga youtube klipp. Vi skrattade så vi nästan svimmade av utmattning. Jag älskar att se dom jag älskar skratta. Bara av att se det får mig att bli varm i hela kroppen. Om jag är sur på mamma till exempel och hon börjar skratta åt mig för jag är så löjlig, då är jag körd. Man kan inte vara sur när nån man älskar skrattar. Eller jag har i alla fall väldigt svårt för det.

Min pappa, han kan ALLT. Så nu när han och mamma var här så har dom hjälpt mig fixat grejer som var sönder eller som behövde fixas.
Den har har gjort idag:
*Satt upp en hylla
*Fixat ett stopp vi hade i handfatet (visste inte ens om det :P )
*Fixat tvättmaskinen
*Satt fast däcket på min cykel
*Fixat en av barstolarna
*Tvättat våra fönster

Och så har han så klart tänkt ut hur vi kunde utnyttja lägenheten mer. Även fast jag har sagt till honom att jag ska börja min utbildning till våren så fortsatte han. Sen satt mamma och han och smidde planer på hur dom ska ta över min lägenhet om jag flyttar till en egen i Gävle i framtiden.

Men dom är båda bäst, utan tvekan!

Så nu när dom åkte kunde jag knappt hålla mig från tårar. Så himla jobbigt och säga hej då. Jag vill ha dom här med mig för alltid! 

Men nu är jag själv, har en lägenhet som måste städas och så har jag förbaskat ont i halsen. Skulle egentligen ut idag men vi får se hur det blir med det nu.. :/

Juste, har tappat bort min andra mobil där jag hade mitt norska simkort i. Så nu måste jag köra på mitt svenska nr. Och laddaren till den mobilen har jag glömt i Sverige så det ser ganska mörkt ut för mig. :/

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0