På väg mot ljuset

Snart ska jag åka hem till Gävle! Oj vad jag längtar tills jag kommer ligga i soffan med huvudet i mammas knä och få berätta om mitt sydda knä, om festen i fredags och allt annat galet som har hänt i mitt norska liv. Det är så konstigt för jag har nästan 2½ liv. Jag har mitt svenska liv där jag spelar fotboll,umgås med familjen, hittar på hyss med mina brothers from other mothers. Sen har jag mitt norska liv, då jag bara jobbar och dricker lite för mycket då och då. Och sen har vi livet på jobbet, slit och stönt. Jag hade aldrig orkat med att jobba så mycket utan er mina underbara mongo vänner, NI ÄR VERKLIGEN UNDERBARA! Men det är skönt att kunna skifta liv lite ibland, men ändå det jag saknar mest här borta i Baggeland är så klart mina nära och kära och sen fotbollen. Det är så svårt att komma igång när man väl har lagt skorna på hyllan. Men hoppas jag ska bli mer träningsaktiv till våren i alla fall.


Hoppas att ingen av er har missat att jag har haft en gästbloggar här. Min arbetskamrat Anders.
Anders: Vad duktig du är på att skriva! Kom gärna med fler inlägg min vän!  Min blogg står alltid öppen för dig ;)

Jaa men angående fredagens bravader och mitt sydda knä. Enligt Halalla var det detta som hände; Halalla skulle hälla vatten på Anders som intog försvarsställning och puttade bort glaset med vatten i, som föll ner på bordet och studsade på ett annat glas som i sin tur gick sönder, varav en glasskiva skrapade sönder lite på mitt knä. Men det var en väldans tur att vi hade Evelina där som vill bli sjuksköterska. Hon plåstrade om såret så det slutade blöda i alla fall. Men oj vad mycket blod det var över hela lägenheten det var när vi vaknade! Såg ut som Stockholms blodbad.. Nää nu ljög jag men det var lite överallt kan vi säga.

Men jag hade hur roligt som helst! Snart fyller Eve då får vi ta en reunion! ;)

Men jag tänte visa lite bilder från i fredags och från i lördags då vi var på legevakten (motsvarar ett mellanting mellan hälsovårdscentralen och sjukuset) Men jag fick världens bästa läkare; Gröger! Haha härligt namn och han såg ut som jultomten själv. =) När han sa att jag skulle sy 3 stygn då började jag, full som man var sjunga på "3 is a magic number, yes it is" Haha men jag ahde skit roligt!! =) Han var dock inte nådig med bedövningen, bara högg in den och när jag började yla lite i smärta, ja då sa han till mig att det faktiskt inte gjorde så ont. Jaa det var ju bara att vara tyst efter det. Inge sympati hos Gröger nej. Och även då fick Evelina agera sjuksköterska, hjälpa lill Gröggan lite.


Marie och Ida

Jag och min mongobästis Johan

Sötnötarna

Sott,Anders,Marie och Fidde

Eve och sliträven dvs jag

Johannes och jag, men vad gör karln? Hahaha

Dhalak och Evelina

Och så var kvällen slut för Sott

Nån som saknar ett par Björn Borg kalsonger storlek M? Hahaha

Mitt knä efter jag har fått mina 2 bedövningssprutor

Gröger ska sy

Lite från helgen. Ska nu snart börja åka hemåt.. hadeee

Kärlek!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0